My Kickass Life

När jag är själv hemma blir jag ofta
varm och kall samtidigt,
glad och ledsen samtidigt,
lugn och arg samtidigt.

Det händer jämt på kvällarna.

Jag känner lukter som jag brukade älska
Jag hör röster och små sångstycken som jag brukade älska
Jag känner andetag som jag brukade älska
Jag tänker saker som jag brukade älska
Jag känner känslor som jag brukade älska
Jag ser saker som jag brukade älska
Jag känner mig omsluten som jag brukade älska att känna

Allt det här är ingenting. Luft!

Du är överallt, jämt. Men ändå ingenstans, långt borta.

Ren paranoia. Kommer det nånsin försvinna?