00.38
Och jag önskar att "gamla" Lovisa var tillbaka. Rödhåriga, tokbralliga, korkade Lovisa som inte brydde sig om nåt utan bara flängde runt och tog kvällen som den kom. Vaknade upp. Tog sig hem. Mådde bajs. Men som sen fortsatte framåt tills nästa helg kom och hon trillade dit igen. Det var lätt, och ingen jävel skulle komma och försöka säga vettiga saker till mig i hopp om att de skulle stanna i mitt huvud. Aldrig! Glöm det!
Det var lätt att vara glad, hjärtlig och kroppslig mot alla när det rusade i min kropp och i mitt blodomlopp för att sedan bli kall som en sten och stängd som en mussla när ruset försvann.
Egentligen önskar jag nog inte att jag var tillbaka till allt det. Men då hade det varit lättare att ta såna här saker. Och det är inte det att jag inte vill ditt bästa, för det vill jag. Och jag vill se dig glad. Men jag hade helst sett dig så med mig.. Och jag kan inte sluta tänka på allt jag hade kunnat göra annorlunda, bättre..
Jag kommer nog inte sluta undra, fundera eller fråga mig själv: Om vi hade gjort och sagt annorlunda, om tiden hade varit en annan, hade det då varit jag som fanns där vid dig nu..? Om allt hade varit annorlunda, bättre!?
Det var lätt att vara glad, hjärtlig och kroppslig mot alla när det rusade i min kropp och i mitt blodomlopp för att sedan bli kall som en sten och stängd som en mussla när ruset försvann.
Egentligen önskar jag nog inte att jag var tillbaka till allt det. Men då hade det varit lättare att ta såna här saker. Och det är inte det att jag inte vill ditt bästa, för det vill jag. Och jag vill se dig glad. Men jag hade helst sett dig så med mig.. Och jag kan inte sluta tänka på allt jag hade kunnat göra annorlunda, bättre..
Jag kommer nog inte sluta undra, fundera eller fråga mig själv: Om vi hade gjort och sagt annorlunda, om tiden hade varit en annan, hade det då varit jag som fanns där vid dig nu..? Om allt hade varit annorlunda, bättre!?
Kommentarer
Trackback
